Hälsningar skickas HIT

Ceasar (Kenji) berättar:

Idag kom jag in med en levandes mus till min husse och matte, men de tacka ödmjukast för gåvan och fick mig att ta med den ut igen på gräsmattan. Matte hann dock fota mig med mitt byte.

Titta va duktig jag är =)

Om det är så att ni ser att jag har ett sår i mitt ena öra så beror det på att jag var lite för närgången med en skata häromdagen, den skatan var nog inte så glad på mig, för jag hade fångat hans kompis några timmar tidigare.
Galen katt får rivet skinn, Ja det kan jag skriva under på *Blink med glimten i ögat*
Här i Karlstad lever livet till fullo med mig i spetsen.
Bad min Matte att hjälpa mig med att skriva =) 9 september 2008

Hej!
Nu är det 2 ½ år som vi hämtade Ragnhild på katthemmet och det har fungerat superbra!
Vi var lite oroliga för hur vår katt Ebba (då 6 ½ år) skulle ta emot en ny kompis men det gick hur bra som helst!
Inte ett slagsmål! Ragnhild är världens snällaste katt och hon har även bidragit till att Ebba har tappat ett och annat kilo.
Hälsningar Ulrika, 8 september 2008

Hej.
Nu är det nio månader sedan vår underbara och älskade Mimmi (Mimosa) flyttade in hos oss.
Vi tittade in på er hemsida då vi bestämt oss för att bli med katt och när vi såg henne smälte vi och sa att henne ska vi ha.
Vi hade stängt några dörrar i lägenheten för att hon skulle få bekanta sig med några rum i taget. Men det första hon gjorde när hon kom ut ur transportburen var att springa runt med svansen rakt upp och utforska lägenheten och jamade framför de dörrar som var stängda, där ville minsann hon in.
När hon hade bekantat sig med lägenheten gick hon direkt till matskålen och sedan in på sin toalett och allt detta inom loppet av en halvtimme.... = )
Hon hade funnit sig tillrätta på en gång.
I början ville Mimmi ligga hos oss i sängen och sova men nu sover hon uppepå en av våra garderober i sovrummet så hon ändå har full koll på vad vi gör.
Mimmi är en busig tjej som tycker om att apportera och att vara i händelsernas centrum.
När vi får besök ska hon ligga i våra gästers knä och gosa och bli klappad. Hon är en väldigt social tjej. Det bästa hon vet är att ta sig en tupplur i en Burger Kingpåse av papper. Räkor och skinka är smaskens, när hon får det då tycker hon att det är fest.
Min systers hundar är hon inte så förtjust i men när hon tar med sig sina katter då blir det bus för hela slanten.
Mimmi är en pratglad katt och spinner högt som bara den. Helt enkelt den mest underbara katt som vi har haft äran att lära känna.
Många hälsningar från Mimosa, Helena och Henrik, 8 september 2008

Hej,
Här kommer lite hälsningar från våran mysiga katt
Burris. Hon trivs jättebra och har haft en härlig sommar.
Hon är väldigt lekfull och jätteduktig på att ta råttor, vi märkte väldigt fort att hon älskar att vara utomhus.
Redan klockan 5 på morgonen är det dags för hennes morgonpass då hon mycket noga går över sitt revir och jagar bort eventuella andra katter, det ser nästan ut som hon patrullerar.
När hon är färdig med det efter några timmar kommer hon in och äter och vilar lite sen ger hon sig ut igen och hon har mycket att göra, hon måste ju fortfarande vakta tomten och stallet.
En bra utsiktsplats har hon på våran ena grindstolpe som är ganska hög, hon sitter också ofta i en stor björk som finns på tomten och i våran pergola har vi lagt ut dynor som hon älskar att krypa under.
Hon springer ut och in som hon vill men varje kväll nästan exakt klockan 20.00 tycker hon att det är dags att komma in och mysa tillsammans med oss i soffan.
Varje natt sover hon hos oss i sängen, hon och våran lilla Norwichterrier ligger intill varandra. Dom passar väldigt bra ihop och ibland ser man att dom ger varandra en slickpuss på nosen, det ser jättefint ut. Dom busar också väldigt bra tillsammans och då ser man Burris talang i att finta, ibland blir hon väldigt lekfull och då tar hon sats och springer intill oss och precis när hon passerar tar hon tassen och petar till och sen iväg så fort hon kan.
Burris tycker också mycket om att följa med på promenad när vi är ute och går.
Vi är jätteglada för våran fina lilla katt.
Med bästa hälsningar Burris, Annika och Leif, 3 sept 2008

Hej,
Här kommer ett litet meddelande från Bianca ( Pearl ) och Sonell ( Saphire ).
Nu har vi bort här på vår nya husse i 8 månader och vi är mycket lyckliga och borstkämda.
Vi bor nu i ett stor radhus i Finspång där vi har mycket lekplats. Vi är nu två mycket stora kramarna katterna och vi gillar mycket uppmärksamhet.
MvH Sandra, Magnus, Pearl och Saphire, 28 augusti 2008

Hejsan
Vill bara uppdatera Er om hur det går för Skruven (numera AUSTIN)
Han kom till oss i juni och efter 2 månader här har han lugnat ner sig och trivs inne och ute. Austin och sin kompis Pysen mår bra fast dem är inte riktiga bästa vänner än.
Austin säger så här:
"Här mår jag bra, det finns alltid en skön säng att söva i, och nån att prata med. Det är gott om mat och jag går in och ut som jag vill genom kattluckan.
Jag lämnar aldrig min trägård och känner mig trygg.
Jag har fått flörta hårt med min nya kompis pysen som har nu slutat fräsa åt mig. Om ett par månader då äger jag huset och alla som finns i den!"

hälsningar Austin och familjen 10 augusti 2008

Abbe (fd Ambrosius) vill skicka en hälsning och berätta att han mår bra!
Abbe och hans kattkompis bor nu i ett radhus ute på landet i Nora med matte och nya husse.
Han får vara utomhus och leka på dagarna, men han måste vara inne på nätterna. Han har verkligen blivit mycket lugnare och tryggare sen han fick bli utekatt och springa av sig all överskottsenergi!
Nu för tiden får man gosa en massa och ibland går det till och med att bära honom lite utan protester! Och matte blev så stolt när Abbe fångade sin första mus och la den vid sin matskål!
Han är så duktig! =)
Kram på er önskar Abbe och vi andra, 1 augusti 2008
Tack för att vi fått en så fin katt!

Hej kära kattjejer,
Här får ni äntligen några bilder på Asta och Madita (f.d.Anita).
Tyvärr finns inte, som ni vet, Madita längre. Hon dog troligen av en virussjukdom i bukhålan som hun inte klarade trots en lång tids behandling hos veterinären.
Jag tror att Madita tyckte mycket om att bor här tillsammans med Asta och mig. Här hittade hon ett hem med en mycket stor trädgård där hon kunde njuta av livet.

Bilderna får tala för sig själva. Där ser ni hur bra vänner Asta och Madita varit och hur fint de haft det här.
Asta finns ju fortfarande kvar och hon är fortfarande den där gosiga, lilla prinsessan inomhus, men hon har blivit en skicklig och grym jägare i skogen. Jag får ett "present" varje dag!
Hon och jag hälsar er alla så mycket,
Thea, 29 juli 2008

Klicka på bilden för att se fler

Hej alla på katthemmet! - säger Shadden fd. Shadow
Jag tänkte bara skicka en liten sommarhälsning och tala om att jag mår bra. Jag älskar att vara ute och ligga på gräset nu när det är sommar. Ibland går jag upp i rabatten och trampar runt mattes blommor, det är ju inte så omtyckt alla gånger, men matte ser mellan fingrarna för det mesta. (jag vet att de gillar mig ändå)
Jag kan också tala om att jag gått ner lite i vikt som veterinären tyckte att jag behövde. Fast jag fångar fortfarande möss och tar med hem och visar för matte och husse. I våras var jag lite sjuk så matte fick åka till veterinären med mig flera gånger, jag ville inte äta och sov mycket. Blodprovet visade inga fel, men jag fick en spruta som gav snabba resultat, men blev sämre igen inom en månad, så jag fick en spruta som var mer långvärkande och efter den blev jag bättre och bättre.
Veterinären trodde att jag kunde ha eksem inne i kroppen, men eftersom jag blev bättre så gjordes inga större undersökningar. Om jag skulle bli likadan igen så skulle vi komma tillbaka, för sprutan kan räcka i ett halvår (om det nu är eksem)
Jag har i alla fall mått bra sedan dess, så jag hoppas jag får vara frisk. Vissa dagar när det varit för varmt har jag lagt mig i matte och husses säng i stället för att gå ut mitt på dagen.
Ibland låter de mig ligga, då låter de bli att bädda, det är ju så mysigt att gosa i deras duntäcken. Speciellt när jag vet att de har semester och är hemma hos mig på dagarna.
Skickar med några kort som matte har tagit, sedan vill jag hälsa till alla på katthemmet och särskilt till Misse, hoppas han får sin operation snart.
Ha en fortsatt trevlig sommar.
Hälsningar från Shadden (fd Shadow) i Vingåker genom matte Marie och husse Togga, 28 juli 2008

Sänder här varma hälsningar från Lucifer och Theo (Voltacell och Duracell). Kissarna mår toppen och verkar trivas väldigt bra hos oss. De är nu kastrerade och id-märkta.
Redan från första början var båda två nyfikna på allt och inte rädda för något.
De utforskade snabbt vår lägenhet och har nu sina favoritställen att ligga och mysa på.
Eftersom Theo och Lucifer alltid varit tillsammans pysslar de mycket om varandra. De tvättar varandra, leker, busar och brottas ihop och sover ibland tillsammans. Varje natt sover de också tillsammans med oss i sängen.
Då och då tar vi promenader ihop i koppel utomhus, och när vi är på landet långt ut i skogen får de två gå lösa och springa fritt. Det älskar de. Men de håller sig hela tiden nära oss, och så fort de inte ser oss mjauar de så vi får komma och hämta dem.
Theo och Lucifer kommer även när vi ropar på dem. Matte och husse håller också koll och släpper dem inte ur sikte. Det bästa är när husse har varit och fiskat, då får kissarna nykokt abborre eller gädda, lyxigt.
Både Lucifer och Theo är mycket gosiga och älskar att ligga i knäet och mysa. De ska också vara med överallt och se efter vad matte och husse har för sig och är väldigt pratsamma. De pratar med ett lite lustigt kurrande ljud.
Tack för dessa fina katter, de är nu våra små älsklingar =)
Sandra och Jonas, 28 juli 2008

Klicka på bilden för att se fler bilder

En bild säger mer än tusen ord - Yaffa, 9 juli 2008

Hejsan!
Tack snälla ni för våra fina kissar.
Det gick hur bra som helst redan från första stund. Inget fräs eller klös alls. Tvärtom, Fabian gick fram lite försynt och nosade försiktigt och de pussades.
Fabian visade med tassen att man kan äta från matskålen, och visade Kaxs till den, och vi blev väldigt häpna över det, för Fabian är ett stort matvrak.
Kaxs vill bara vara i närheten av Fabian och är lite avvaktande mot oss däremot, men springer runt och kollar och går på lådan.
Fabian slickar Kaxs och Kaxs kelar med Fabian, det kan bli lite mycket ibland för Fabian, men då går han ut och tar en runda,och han säger också ifrån ibland, trycker till lilla Kaxs med tassen över huvudet, men utan klor.
Vi är så tacksamma mot er som har gett katterna kärlek från första stund så dom har blivit så fina.
Och Örebro Katthem är fantastisk fin organisation, med en fantastisk fin hemsida också.
Just nu är katterna väldigt trötta och ligger och sover i fönstret och på köksoffan som ni ser på bilden.
Ha en trevlig sommar!
Hälsningar från Kaxs Fabian Håkan och Agneta , 6 juli 2008

Nu har Dee Dee Ramone (numera Mozart) bott hos oss i 2½ vecka.
De första dagarna låg han under soffan nästan hela tiden, men nu busar han runt i hela huset.
Gammelkatten (Napoleon 11år) och Mozart fungerar bra ihop. Mozart vill gärna busa med Napoleon, men han är inte så busig av sig.
Han hoppar upp på klösbrädan och tittar på när Mozart busar. Mozart tycker om att busa på natten och kör sina race i våran säng....
Mozart är fortfarande lite försiktig mot nya människor och livrädd för dammsugaren. Då tar han skydd under soffan tills "faran" är över.
Annars har han blivit hur gosig som helst och kurrar högt.
Vi ångrar inte för en sekund att vi köpte just Den katten!
/matte eleonore, 5 juli 2008

Några rader om Zara-Marie som vi hämtade på katthemmet den 27 januari i år.
Det är en MYCKET social och kelsjuk katt som trivs bäst när hela familjen är hemma.
På nätterna sover hon på min högerfot längst ner i sängen för att ha utsikt mot sovrumsdörren om något kan hända där.
Hon är suverän på att fånga flugor, som hon sedan äter upp.
Är vi ute på altanen är hon med, går inte av den.
Ibland åker selen på så att hon får vara i trädgården, men efter fem minuter, då allt nödvändigt gräs är intaget, börjar hon mjaua och vill vara hos oss igen.
Hon har fått en egen stol med dyna att ligga på på altanen.
En helt underbar katt helt enkelt, mycket snäll.
Hälsningar Björn, 3 juli 2008

Hej!
Här kommer ett litet meddelande från Alfons (fd Gneisti).
Nu har jag bott här i snart 1½ år, tänk vad tiden går fort!
Nu har jag blivit en stor och ståtlig kisse, busig och nyfiken, och att hitta på bus är det bästa jag vet!
Kompisen Felix och jag gillar varann supermycket, vi leker och busar ofta!
Ville bara tala om att jag finns med på min kompis Gizmos hemsida, där finns det lite fler bilder på mig och mina vänner!

http://www.freewebs.com/vovven-gizmo

Trevlig sommar önskar Alfons, 23 juni 2008

Det var ett tag sen vi adopterade Lucky Linus, men här kommer till slut en hälsning:
Vi adopterade Lucky Linus, numera Xinthos, i december 2007, efter att vår katt Melvin förlorat sin tidigare kamrat Nestor.
Vi bestämde oss ganska snart för att adoptera en vuxen katt, vi såg det som Nestors gåva till både oss och missen i fråga.
När vi kom till katthemmet så valde vi inte Xinthos - han valde oss.
Han var det första missen vi hälsade på och sen var han omkring oss under hela besöket. Han la sig till och med och kelade på adoptionsansökan!
Det gick väldigt bra att föra ihop Xinthos och Melvin, och första natten hade han redan hittat sin favoritplats i sängen.
Men efter en par veckor stötte vi på ett litet problem, han började utföra "nummer två" på badrumsmattan och i badkaret, trots ren kattlåda. Efter lite funderingar, massa olika sorters sand och samtal till katthemmet så visade det sig att han helt enkelt ville ha två lådor!
Bortsett från det har allt löpt på alldeles utmärkt! Melvin och Xinthos busar och gosar, tvättar varandra och jagar flugor ute på balkongen.. Tillfreds och harmoniska med varandra!
Vi är väldigt glada att Xinthos valde oss, han har en självklar plats i vår familj och våra hjärtan.
Hälsn Kathrin & Kenth , 9 juni 2008

Hej alla snälla kattvänner.
Jag vill skriva och tala om hur jag har det, jag förstår att ni är nyfikna. Resan till Runtuna gick bra, jag höll tyst hela vägen, jag hade det sä skönt i min egen transportbur.
Matte satte fast buren med säkerhetsbältet. Jag satt högt så jag kunde se vägen hela tiden.
Vilket stort hus jag fått, lärt mig ett rum var dag, det är liksom 400 kvm. Lakritz var lite tuff de första dagarna men jag använder min kvinnliga sida = bryr mig när jag vill, han vill bara visa att han är herre i huset, han var ju här först så det kan accepteras.
Jag får numera en gomorronnos av honom. När han kommer in går han direkt och tittar var jag är,ser ut som jag betyder något för honom i allafall.
Matte och husse tycker jättemycket om mig, vi gosar så mycket. Sedan i fredags kan jag gå ut, lite läskigt men matte var med mig hela tiden. Idag har jag inspekterat baksidan av huset, där finns ett stort snöbärssnår ,där bor det fasaner men de var inte hemma när jag kom på besök.
Nu är det riktigt roligt att gå ut, jag kan gå ut och in ofta på dagarna när matte inte jobbar.Jag mår jättebra här vill jag stanna. Husse skickar några bilder inom några dagar.
Många kloningar och goseknuffar från Sobrina, 9 juni 2008 Jag kanske kommer på besök när jag är i Örebro

Nu kommer det en katthälsning från hela ligan:

Visage hette den lilla gobiten som var den första katten jag adopterade från Örebro katthem i maj 2005.
En liten skygg kille som var mycket rädd för allt och alla. Det ser man inget av idag, nu står han t.o.m och trampar främlingar på fötterna och tycker gott de kan klappa honom! Favoritstunden är på kvällen då vi tok gosar framför akvariumet, hans egna tv.
På den tiden skulle jag ha EN katt. Hehe just det. ;)

Min vän och numera kollektiv bo adopterade Ramses i Januari 2006 från katthemmet.
En katt med mycket självsäkerhet och är därför en självklar ledare för flocken, även om han är lite ego trippad.
Ramses vet vad han vill, när han vill och förväntar sig få igenom det varje gång. Han blir ofta besviken men det hindrar honom inte från att försöka!
Alla katter söker till och från trygghet hos honom men han behöver ju självklart inte sina undersåtar men kan ställa upp på lite gos. ;)

Ramses fick senare en kompis, Sylvester. Inte en katthems katt men nog ska hela flocken presenteras alltid. Sylvester är gammel farfarn i gänget men den som tillsammans med Rusty (se nedan) är kattungarna. Fast han är äldst är han en riktig mes och funkar därför extra bra tillsammans med Ramses.

I mars 2006 flyttade Clovis (lillebror) in, en liten skygg kille. Han är speciell och det finns liksom en tröskel man inte kommer över. Men gosar gör han gärna, på sitt sätt.
Efter en liten fräs period som ledde till att han i början bodde i kökets golvsockel blev han bästis med Visage. Idag går de bredvid varandra, bonkar huvud och flätar ihop sina svansar.

November 2006 flyttade en liten bebis plutt in. Ni känner honom som Rusty. En cool och stor kille har han blivit men tillsynes helt ledlös när han sover i sina konstiga ställningar. Han älskar att busa loss med vilken katt som än kan tänkas vara på humör, men för det mesta är han lugnet själv.

Ett år efter att Rusty flyttat till mig blev hans mamma återigen hemlös. Cinderella flyttade därför in november 2007. Hon hade blivit VÄLDIGT överviktig under det år mor och son va åtskilda. Men börjar återhämta sig och bli en lekfull katt igen. Även om hon helst skulle vilja ligga på en siden kudde och äta räkor från en silverbricka.

Idag bor alla 6 katter tillsammans i ett kollektiv. Det har fungerat så bra att vi tvivlar på att vi någonsin kan flytta isär. Även om visa av katterna har en speciell vänskap med en annan är alla goda vänner som leker, tvättar och sover ihop.

Jag hoppas denna korta solskens historia kan ge er på katthemmet kraft att fortsätta det mycket goda arbete ni gör!! Vi kan inte uttrycka i ord hur glada vi är att få dela liv och vardag med dessa pälstroll.

Med Vänligaste Jamande från morrhårsmaffian och dess två slavar. 8 juni 2008

Klicka HÄR för fler bilder.

Hej alla på katthemmet!
Dags för en liten hälsning och bilder på Pralin
Har blivit stora damen och fyllde ett år får några veckor sedan. Hon tackar aldrig nej till gos och pratar rätt mycket.
Hon är rätt jobbig på morgonarna, då man kanske har vaknat lite lätt och ska somna om. Men det tycker inte Pralin, då hon mjauar lite lätt typ "här kommer jag" hoppar upp och ska bråmt gosa eftersom man inte har gjort det på några timmar, haha. Detsamma när man kommit hem efter vart borta några timmar, så ska hon gosa igen de timmarna.
Sen har vi förstått att hon gillar att leka hund ibland, hon apporterar nämligen. Själv har jag aldrig vart med om en katt som gör sådant. Hon kommer med hennes favorit leksak till en och vill att man kastar iväg den. Man kastar, hon direkt efter den och kommer tillbaka med den, och lägger ner den framför en, så vill hon göra några gånger.
Hon och Skatan är axelkatterna. Hon har lärt sig att sitta på axeln och kika är rätt trevligt, så kan man ju gosa samtidigt? Pralin har många egna sidor som är rätt roliga, var bara ett axplock.
Just nu sitter man ute på gräsmattan och har katterna ute. Har halsband på alla, samt en plinga på Skatan och Pralin så man hör vart de är. De får bara vara ute när någon är hemma och håller koll. Pralin trivs jättebra ute, springer runt på gräsmattan med turbofart eller ligger i skuggan av häcken och kikar.
Häromdagen hade Svea lyckats fångat en blåmes som Pralin tyckte var kul och intressant att leka med.
Hon tycker att Ni ska komma någon dag och se hur hon har det!
Önskar Er en trevlig sommar!
Mvh Lisa, Andreas, Pralin, Skatan och Svea, 3 juni 2008

Klicka HÄR för fler bilder

En hälsning från Morris, f.d. ”ALEXIS”.
Det här är INTE Råttfångaren från Torp. Får vi lov att presentera… Marquis du Chat! [Till vardags kallad Morris. Och Skrangel. Och Gaphals, Knotan, Raskatten, Pantern, Spinket och Tigerkaka.]
Det var meningen att vår efterlängtade adoptivkatt skulle hjälpa till att hålla efter musbeståndet på gården, men att förtjäna brödfödan är inget som intresserar markisen. Istället agerar han blåblodig adel och skrider över ägorna på skrangliga ben, solar sig i glansen av sig själv och spinner kärleksfullt åt människor som kan kela med honom eller vara till nytta på annat sätt. Men han äter som en gris. Allt. Åtminstone allt ur en burk eller en påse.
I två dagar efter hemkomst morrades, frästes och spottades. Sedan övervägdes visst umgänge. Efter en vecka älskade han familjen och tyckte om eller accepterade de flesta bekanta. Hovslagaren var och förblir avskydd. ”Ju mer frihet, ju mer kärlek” tycks markisen resonera.
Han är inte rädd för fan själv, förutom hovslagaren då. Full av förtroende är han minst sagt ivägen. Överallt. Hästarna får väja för honom, traktorn tvingas tuta på honom och skottkärrorna lyckas i sista sekund med en hårsmån undvika hans långa knotiga svans. De enda som visas hänsyn och respekt är kaninerna. Fast vem är inte minst sagt livrädd för dem, egentligen?
Oövervinnerlig… så när som när han första gången befann sig under himlavalvet. En förvandling till vanlig liten bondkatt. Blev ynklig. Utsatt. Bonussyrran fick visa vägen. Surt men ansvarsfullt. Markisen var och tycks förbli ett nödvändigt ont som hon måste dras med.
Men det är mysigt att sova inrullade i varandra, och när hon tror att ingen ser tittar hon kärleksfullt på honom, tycks oroa sig över hans bräckligt skrangliga kropp eller drämmer honom hårdhänt i backen. Markisen älskar henne, förföljer henne och saboterar all jaktlycka med sitt evinnerliga skränande som ekar över ägorna.
När hon detta till trots lyckas fånga en fjäril, en råtta eller en mullvad, sätter sig markisen på behörigt avstånd från tabberaset, med svansen prydligt lindad kring tassarna och tittar längtansfullt.
På henne, inte på maten.
Blir det rester över lämnas de utan övervägan till skyffeln och moppen. Markisens blick sveper över tunnan där Whiskas förvaras. ”Å om det ändå kunde bli kväll och kvällsmat”, tänker han förmodligen, varpå han värdigt reser sig, vänder den ångande fläcken efter inälvorna ryggen och högdraget flanerar ut i den soldränkta världen.
Med vänlig, värdig hälsning Torp Ranch och Marquis du chat. 2 juni 2008

Hej
Jordan vill hälsa till alla på katthemmet :)
Han har en ny lek kompis som heter Simba.
Jordan busar och leker, han är väldigt nyfiken och tycker om mat ;) Han har fått gå ute i koppel och sele, vilket var läskigt i början men nu vill han verkligen gå ut och kolla :)
Han har fått åka lite bil men det är inte hans favorit syssla.
Men att tuffa till sig för en katt tjej är roligare :)
Han har en flickvän men hon är inte lika intresserad av honom.
Tasshälsningar från Jordan och hans kompis Simba, 15 maj 2008

Sobrina
Hej på er alla och tack för att ni hjälpte mig till ett så trevligt hem.
Jag har ju redan hunnit bekanta mig med Lakriz, den andra katten här. Han tycker mycket om att busa, så det gör väl jag med, ibland.
Nu har jag gjort mig hemmastadd i omgivningarna. Min nya husse tog ett par bilder, som jag bad honom att skicka till er som en hälsning.
Njuter av våren även om det inte är fullt så varmt idag.
Med vänlig hälsning Sobrina
genom
Lars Göran Lannergård, 12 maj 2008

Hej hej!
Här kommer en hälsning från Prinsessan och Bucky, (tidigare kallade Myggan och Lotta)
Vi döpte om katterna och de gillar sina nya namn, det var ingen av dem som direkt lystrade till sina gamla namn, och vi tyckte inte att namnen passade dem heller.
Prinsessan och Bucky har bott hos oss sen i november och vi trivs jättebra med varandra. De två första dagarna låg Bucky under badkaret,men sen dess är hon alltid med där det händer saker. Hon älskar att ligga i knät eller helst på tangentbordet när man sitter vid datorn.
Eller så ligger hon på Lisas syprojekt på skrivbordet brevid. Tittar man på TV ligger hon alltid på bröstkorgen så nära ansiktet som möjligt.
Och när Lisa nyser eller hostar "jamar" hon på ett alldeles speciellt sätt som för att säga prosit eller mår du bra?!!
Prinsessan är den som har övertaget och vinner när de bråkar, som de ganska ofta gör... Men det är alltid Bucky som börjar, helst när Prinsessan varit på toa lurar Bucky utanför dörren..
Prinsessan älskar sin kattställning och smyger ibland ut på balkongen. Hon ligger gärna på magen när man sover och pratar mycket.
Det är två helt underbara katter och det känns konstigt att tänka på att vi bott här utan de!
MvH Gustaf, Lisa, Prinsessan och Bucky, 22 april 2008

Hej!
Här kommer hälsningar från Fabian. Han ligger just nu uppe på en skänk alldeles invid datorn, och kollar när jag skriver och följer bokstäverna.
Han är mycket intelligent. Han är så trevlig och fin. Leker mycket och följer oss som en liten hund ibland men kan ibland koppla av och sova också.
När det kommer nån på besök är han artig och springer fram till dörren och hälsar, så han blir mycket omtyckt.
Hälsningar från Fabian, Håkan och Agneta, 27 mars 2008

Hej!
Den 24 januari 2008 adopterade vi Mitzy (fd Mysiga Marion) och det har vi inte ångrat en sekund. Hon fick heta Mitzy istället och hon lystrade till det namnet på en gång.
Det hela började med att vår älskade Mysan (hon blev bara 4 år) blev sjuk och fick somna in den 18 januari 2008. Det märktes direkt på vår andra katt Siska (fd Sissel adopterad 2004 från katthemmet), fastän hon fick ta farväl av Mysan innan hon begravdes här hemma. Siska blev så moloken så det vara bara att försöka få tag i en ny katt.
Anna som delvis bor i Örebro fick gå till katthemmet och titta ut en katt, blev då rekommenderad Mitzy som nog skulle passa oss. Så den 24 januari tog jag bussen från jobbet i Nora och åkte till katthemmet och där satt Mitzy i sin bur och jamade och sa ta mig ta mig och det gjorde jag. Hon fick då först åka stadsbuss och sen länsbuss till Hällefors, sa inte ett knyst på hela tiden, tittade nyfiket och sov lite grann.
Till slut kom vi hem och hon fick gå ur transportburen och börja undersöka alla rum, det var jättespännande att gå runt och sen fräsa åt Siska som är en genomsnäll katt.
Mitzy började med att sova i köket högst upp på hörnskåpet några dagar och sen sov hon på en byrå alldeles utanför sovrummet, tordes inte gå in i sovrummet för där sov ju Siska i mattes säng.
Men numera sover hon i mattes säng bredvid matte ibland även hos husse och Siska får numera sova i fotändan.
Mitzy och Siska kommer mer överens nu men det är Mitzy som bestämmer men ibland är det Siska som jagar Mitzy, istället för tvärtom.
Mitzy är en jättebusig (är hon verkligen 3 år? hon är lika busig som en kattunge) katt som kan hoppa väldigt högt, hoppar bla upp på garderober och bokhyllor. Hon gillar när det kommer folk och hälsar på, då är det ju fler som kan kela och busa med henne.
Mitzy gillar inte att bli buren men är jättekelig och lägger sig i knä ibland. Hon får gå ut ibland i sele, men tycker det är väldigt otäckt ute, darrar så, men vill ändå gå ut. Det verkar som hon trivs bra, äter mest torrfoder och går så duktigt på lådan.

Glad Påsk önskar vi alla genom matte Carola i Hällefors, 23 mars 08

Tack för att vi fick adoptera den lilla godingen.

Påsktuppen kom till oss i år också och värpte ägg med räkor & skinka i.
Men mitt i påskmåltiden säger Ballerina: "Men Lasseman då, man äter faktiskt inte maten med tassarna! Har du inget bordsskick?!!"
Nosan har fullt upp med att äta, och bryr sig inte.
Påskhälsningar från Nosan, Lasseman, Ballerina & Birgitta.

Här kommer en liten hälsning från Pepper (Zaddi)och oss.
Ca 2.5 månader sedan hon kom till oss och hon har verkligen blivit mer social. Hon brukar väcka oss på morgonen om hon tycker vi sover för länge, hon accepterar inga latmaskar.
Älskar att bli borstad och kliad under hakan, och vill alltid vara med när det händer någonting. Gillar inte att ligga i knät men väl i soffan bredvid.
Vi ser fram emot många år tillsammans.

Vänliga hälsningar Anders och Tara, 21 mars 2008

Här kommer en hälsning med mycke kärlek från Limbus (numera Leo)
Han vill tacka örebrokatthem och sitt jourhem Anna Johansson för att ni tog hand om honom när han hittades ute, oönskad och letandes efter mat i soporna..
I sitt nya hem är han önskad för all framtid. I matte och husses hjärtan fick han en plats i från första stund, det räcker med en titt i hans STOOORA vackra, snälla ögon, och nu när 2 veckor gått har han även fångat sina 2 kattkompisars hjärtan och de leker, äter, kelar och sover sida vid sida.
Leo är en kisse fylld ut till svansspetsen med kärlek. Han har massa kärlek att ge i form av stångande,buffande, dregglande, spinnade att ge och KRÄVER att få minst lika mycke tillbaka, är det ingen som har tid så går det bra att kela med vad som finns till hands, tv-dosan, sänggaveln, mattes hårborste osv hihi.

Matte och husse tackar för en underbar kisse och Leo skickar en massa nosgos innan det är dags att återvända till sin favvoplats i 'huset' i klösmöbeln, 13 mars 2008

Här kommer en liten hälsning från Peggy, som har bott hos oss i snart 2 veckor. Peggy har varit en modig kattfröken och gjort jättestora framsteg, från att ha tillbringat all tid under soffan till att röra sig runt i huset och busa och kela.
Hon gillar sin nya sambo Skuggan (och Skuggan tycker allt att Peggy är väldigt söt också), och de smyger på varandra om nätterna, och på dagarna kan de ligga och blinka åt varandra när de tar en av sina tupplurar. De har inte vågat vara riktigt nära varandra än, men det tror jag kommer med tiden.
Jag tackar också jättemycket för klöspelaren som vi fick med oss från katthemmet, Peggy uppskattar att hon har sitt lilla krypin kvar. Där ligger hon och myser när ingen är hemma, eller så ligger hon på kistan som står bredvid för där ligger världens skönaste kuddar!

Varma hälsningar från Cecilia o Mikael, Peggy o Skuggan, 12 mars 2008

Hej hej,
Muzze (eller Martin som han hette hos er) är nu 2,5 år och har vuxit upp till en stor kille på 7 kg. Det kunde man inte tro första gången jag såg honom, hösten 2005. Då var han minst i kullen.
Han är rädd för nya människor och gömmer sig, men de som han känner är han jättegosig med.
Mig följer han efter var jag än är i lägenheten och om jag stänger en dörr om mig, skriker han efter mig.
Han har en "katt storasyster" som han tycker om att bråka med, men våran fina fröken Melissa bara tycker att han är sååå jobbig.

Hälsningar Monica Berg, 12 mars 2008

Hejsan, här kommer en hälsning från Bea, som vi kallar henne.(Fd Bernhardina)
En jättefin och behaglig katt som ännu är lite försiktig, hon får ta den tid hon behöver för att känna sig säker.
Minst en gång om dagen tar jag fram henne och då är hon så kelen att hon börjar att degla och biter lite försiktigt i näsan. Sen startar turbon och hon spinner högt.
Hon var van vid hundar och hos oss finns 3 st. Justus är väldigt nyfiken men blir han för närgången så fräser hon och får då vara ifred, men han håller koll och vill att hon ska vara med honom.
Hon är så mysig och var väl värd att åka från Västerås i snöstorm för att hämta.

Tack för att jag fick bli hennes matte från Adriana med hela flocken. 5 mars 2008

Hej
Hälsningar från Hubert.
Jag sitter med matte just nu och kollar in så att hon skriver allt jag vill i hälsningen.
Jag har nu varit i mitt nya hem lite mer än två månader….fast det känns längre. Jag har nog sett till att husse och matte vet vem som bestämmer.
Jag har t o m lyckats få dem att släppa ut mig, lyckades smita ut en gång när det var mörkt…va´världen ser annorlunda ut i mörker. Nu får jag vara ute när någon är hemma och det är ljust ute. Husse och matte är lite överbeskyddande, de ropar ständigt på mig när jag är ute. Då är det bäst att skynda sig hem, oftast vankas det nåt gott då.
Många nya kompisar har jag fått. Min kattkompis Gordon är här nästan varje morgon och får sig ett skrovmål. Det är han som är med på utebilden. Han är lite stor och känns otäck när han vill leka men då sätter jag honom på plats med ett litet morr. Ute känns det rätt skönt med en bekant lukt och följa honom i spåren. Dessutom de träd som han klättrar i måste ja även jag klättra i fast husse står och träter på oss. Ytterligare en liten varelse har kommit in i familjen. Vi får ofta besök av en liten lurvig varelse som heter Siri, hund säger matte att det är. Jag blir trött av att bara se henne. Brukar hälsa på yrvädret sen lägger jag mig på en stol för att iaktta allt hon ställer till med.
Skulle inte vilja vara hennes husse och matte, tur man är katt. Dessutom kommer en pytteliten sak som låter på besök, han är väldigt stilla istället. Barnbarn kallar matte det. Han ligger också i knät på husse och matte. Som tur är så är han så liten så vi ryms båda två i samma knä för han ska inte tro att han får ensamrätt på gosandet.
I stort sett så är livet härligt just nu med allt ljusare och längre dagar så jag kan gräva upp alla mattes rabatter för at inte tala om alla doftande högar i hästhagen. Det är aldrig tråkigt.

Vårliga hälsningar från Hubert med husse Roger och matte Sirpa, 3 mars 2008

Hej!
Jag tänkte jag skulle skicka lite hälsningar från Prima!
Prima har gjort stora framsteg. Hon tar lite tid på sig ändå när det kommer folk hem, men hon kommer fram efter ett tag och tittar nyfiket. Hon har fått en kamrat också. Cilla en kattunge från Hällefors.
När jag bodde hos mina föräldrar i julas i två veckor blev hon som en helt annan katt än hon var tidigare. Hon blev mer och mer tam. Alla fick klappa henne och hon var med hela tiden.
Cilla är lite skygg. Hon var inte alls så nyfiken som Prima. Höll sig mest i mitt sovrum när det kom folk, men Prima gillade det!
Först gömde Prima sig , men hon kom fram efter ett tag när det var folk hos oss. Hon satt i trappen och lyssnade. Där hade hon koll på vad som hände.
Hon satt på varenda plats i det stora huset. Hon såg ut som en drottning tyckte mina föräldrar när hon gick och tittade. Hon följde med mina föräldrar vartän dom gick i huset och ibland då när jag inte var hemma följde hon efter och ville vara med.
Men jag har inte fått lyfta henne än fast jag försöker. Prima hälsar till sin syster Ballerina att Prima mår bra! Och Prima älskar ost!
Hon är verkligen en liten gottegris när hon smaskar i sig ost. Även när jag ska sätta mig ner och äta en ostmacka så kommer hon och tigger. Hon får halva ostskivan jag har på mackan. Sen är hon nöjd!
Har inget kort på Prima, men skickar ett när jag får till ett bra!
Mvh Kristin Landh Primas matte, 3 mars 2008

Hej hej! säger Kulla-Gulla
Så har det då gått ett nästan en vecka sen jag tog med mig Madde hem till Linköping. Resan via tåg var INTE populär och det var ett ynkligt jamande, dock var hon tyst mestadels av tiden så ingen stördes på tåget. Dock blev hon helt tyst när jag lyfte upp buren i knät, kan det vara för att hon kände värmen och fick något att nosa på månne?
När vi kom hem var det inte tu tal om att krypa in i ett hörn någonstans och se förskrämd ut, utan undersökas ska det, punkt och slut.
Moa, min katt sedan innan satt i fönstret och såg med skepsis hur det där... den där, vågade springa omkring i hennes hem.. oförskämt! Madde hade de första två dagarna absolut inte tid att bekanta sig med Moa medan Moa som redan är van vid hemmet kom över det hela på ett halvt dygn och det var ett evigt uppvaktande på Madde, som förstås inte hade tid med en jobbig unge och fräste till så det sjöng om det.
Moa blev föräldralös när hon var 3 veckor kunde inte alls förstå vad det var för fel... och sprang efter henne... vi var som en ankfamilj där Madde var mer intresserad av vad jag gjorde och sprang efter mig, medan Moa sprang efter madde och så gick vi där alla tre på rad i lägenheten... komiskt... ;) Nuförtiden är matte inte alls intressant......jo kanske lite på morgonen.. lite kel hinner vi nog med då...;)
Efter två dgr bestämde sig Madde att Moa nog var ganska skojig att leka med ändå, men herregud det ska ske på Maddes villkor, tro inget annat!! Passar det inte Moa, ja då behöver vi väl inte leka alls och så fräser vi högt och slår till Moa i huvudet.. Moa får vackert vika sig och försöka lära sig Maddes villkor.. riktigt skojigt att se faktiskt;) Madde och Moa verkar bli ett radarpar, och jag ska skicka bilder på dem så snart jag kan;) Det har inte varit några slagsmål alls, den enda som har råkat illa ut är Matte som tänkte plocka upp Moa när hon kom hem från Örebro, men se det ville vi inte, vilket resulterade i en hysterisk katt och så en blödande matte.. att lukta främmande katt var nämligen inte poppis.... ;)

Med vänlig hälsning
Sara, Moa och Madde i Linköping, 29 februari 2008

En försenad julhälsning från Jonas och hans syster
Så söta
Carina Kjellberg, 17 februari 2008

Hälsning från Smulan och Sotis
Lagom till årsdagen av hemkomsten till oss i Vintrosa kan jag framföra hälsningar från småsvartingarna Smulan och hennes unge Sotis. De mår fortfarande utmärkt bra och går bra ihop för det mesta.
Stadiga Smulan står stabilt svankande i tillvaron, nyfiken och vill vara med överallt, särskilt där husse är, alltid är hon redo för både upptåg och kelande. Hon håller kollen på honom med alla sina sinnen, på ett helt otroligt sätt.
Lilla Sotisen är fortfarande mera försiktig och kryper undan när hon misstänker att hon kan komma till skada så hon har nog fått en del tråkiga erfarenheter av människor trots allt. Hon försöker komma framlänges och baklänges samtidigt.
Och att bära henne utlöser strax ett sprattelpaket som är helt ohållbart. Och så tuggar hon på allt med hörn och sidor som ligger åtkomligt. Och på eterneller. Men ute i frihet är hon kavat och snabb som blixten.
Tyvärr har grannens stora, snälla, kastrerade hankatt blivit påflugen och han skrämmer våra smådamer från vettet. Rätt som det är hör man avgrundsvrål från altan, då talar Sotis om att Hugo anfaller.
Matte/hussse rusar dit, fram med duschflaskan och sprejning på honom. Då fräser han och ger sig lojt bort. En liten bit. Sen sätter han sig och piper så sorgligt om hur missförstådd han blir och hur gudasnäll han egentligen är. Med smal svans.
Men båda våra kissar får varsin jätteborste på sina svansar och försöker att göra sig stora bara de anar honom i närheten. Inte misstar sig väl katter så illa på en grannkatts avsikter? Eller?
I alla fulla fall, de är friska och krya, än så länge, såvitt vi vet. Så här års - när det stormar och snöar och regnar - kunde de nog vara innekatter båda två.
Men kom igen om ett par, tre månader när ljuset och värmen återvänt. Här stundar bistra tider för möss och råttor (och enstaka fågelungar) på tomten i Vintrosa.
Mängder med vänliga och tacksamma tankar går nu till alla djurvänliga jourhemsmänniskor som kan och vill ge nödlidande kissar ett tillfälligt hem när det som allra bäst behövs, nu i värsta vintertiden. Och detta på deras egen bekostnad.
Beundransvärt! Tack alla.
17 februari 2008

Vi vill önska på alla katter på katthemmet och jourhemmet med personal en jätte härligt ALLA HJÄRTANS DAG! Önskar Rinda och Anna-Lisa! 14 februari 2008

Hej till er alla på katthemmet!
Här kommer en hälsning från Tobbe eller Tobie som han hette då han bodde på katthemmet.
Tobbe växer och mår bra och han tillför så mycket glädje här hemma. Han är så kelig och mysig älskar att gosa med mig vilket jag uppskattar mycket. Busig är han också och har fått igång min gammelkatt och det händer mycket när de kör igång ett "race" här hemma.
Jag skickar med en bild på Tobbe så får ni se hur han ser ut idag, vill ni se mer av honom så kan ni läsa första nr av Kattögat, nerikes kattklubbs egen tidning.
Jag ställde nämligen ut honom före jul och då var "kattögat" där och tog lite bilder och intevjuade oss utställare.
Det var så många som tyckte att Tobbe var så fin och vacker det var roligt att höra. Dessutom har han så fint och lugnt temperament för den här sortens evenemang, han la sig lugnt och stilla i sin bur och brydde sig inte mycket om allt som hände runt omkring honom.
Jag passade på att rekommendera Örebro katthem om man är intresserad av att köpa katt.
Många hälsningar från Tobbe och matte Anette! 9 februari 2008

Hej! säger Missla
Nu har jag snart bott i mitt nya hem i 3 veckor och jag trivs kanon! Första kvällen var enormt spännande, och jag var såå nyfiken på allt det nya. Alla nya dofter, nya saker, möbler, leksaker men framförallt: den stora katten som redan bodde här.
Men Nellie, som damen heter, visade sig vara jättesnäll och väldigt nyfiken på mig med. Så medan jag gick runt och kollade in det nya stället så följde hon efter mig och höll koll. Men vi kom överrens på en gång!
Och nu så sover vi tillsammans, busar massor (jag busar mest) och Nellie tar hand om mig som en riktig mamma med allt vad det innebär: tvättning, passning, uppfostran osv.
Jag bara älskar attt busa! Men det är väldigt mysigt att ligga i mattes knä också, det gör jag allra helst. Jag vill ju hålla koll på henne. Och när jag myser, så spinner jag. Som en bilmotor säger matte.
Tycker fortfarande att det är lite läskigt med vissa ljud och då gömmer jag mig under mattes och husses säng en liten stund men matte säger att jag blir duktigare och duktigare. Och jag växer en massa också säger hon. :)
Ville bara skicka en liten hälsning till er!
Hälsningar Missla, genom matte Kristin. 4 februari 2008

Ballerina
Tänk, i dag är det precis 1 år se´n jag fick flytta in här hos min nya familj, så i kväll har jag haft kalas för mina kompisar.
Jag bjöd på räkor och skinka. Oj vad vi åt. Året har gått så fort, men jag har hunnit med att göra måååååånga framsteg.
Jag är mattes lilla prinsessa.
Många kramar till er alla från lilla Ballerina! 30 januari 2008

Hej! God fortsättning på det nya året.
Sussi och Miss Fia mår bra, de busar och har mycket glädje av varandra. Jag känner en stor glädje tillsammans med dem. De har ger kärlek och glädje varje dag.
De hjälpte mig att plocka bort efter jul, slog ner kulor och kollade alla lådor. När allt var nerburet i källlaren tuckte de det var tomt, men hittade strax nya saker att leka med.
Många hälsningar till alla katter och perosnal på Örebro katthem från Sussi, Miss Fia och matte Gun-Brith 21 januari 2008
Tack för att ni finns - Ni gör ett stort och fantastiskt bra jobb

Hejsan på er alla kompisar!!!!
Ville bara skicka en hälsning från mej fd. Keiko nu mera Mr Edgar till alla mina kompisar och även örebros katthem och Maria Arnesson med familj.
Har nu varit i mitt nya hem i en månad och sex dagar och jag stormtrivs. Mitt största intresse förutom matskålen är nog att titta på T.V. och titta på fiskarna i akvariumet. Måste bara passa på att berätta att det finns ett jätte varmt badrumsgolv att ligga på också.
Husse och matte passar också på att skicka sina hälsningar till alla på katthemmet och alla jourfamiljer.
Många "Gart" kramar till er alla från oss!!! 18 januari 2008
P.s. dom kallar mej för Garten ibland....Hmmmmm......

Hej hej!!
Första dygnet med Mandy (numera Mandi) har gått suveränt bra. Det den 'gamla' kattens stora förtret så gick Mandi in i lägenheten som om hon alltid bott här och brydde sig inte så mycket om honom.
Han följde henne som en igel och försökte sätta sig i respekt genom att fräsa lite. Men det rörde henne inte i ryggen.
Första natten spenderades under sängen, men just nu ligger hon brevid mig här i sängen och sover så gott så. Hon är en väldigt pratglad liten dam som gillar att gosa =)
Jag hör av mig vidare om hur det går för Mandi och Rossi.
Mvh Emelie Berglund 17 januari 2008

En liten kissehälsning från Ozzy (fd. Zacko) kommer här!
Resan hem från Örebro till Karlskoga var nog den längsta resan någonsin, men när jag fick sitta i mattes knä kändes allting bättre.
Väl hemma möttes jag av, min nu bästa vän, Zelda. Hon var lite otäck i början, men om sanningen ska fram så tror jag att hon var mer rädd för mig, än vad jag var för henne.
Jag älskar att leka med henne och när vi väl har lekt färdigt så somnar vi båda i varsin soffa. Mys. Har jag varit riktigt snäll, låter hon mig ligga brevid henne.
Matte tycker att jag är busig. Första natten väckte jag henne minst en gång varje timma. Men då klappade hon mig och jag kunde somna om. I alla fall för stunden.
Jag vet att jag är svårfångad på bild, men så här mycket har jag vuxit sen sist. Vilken stilig karl va, och pusskalas, det är min sak det! Vill hälsa till mamma och mina syskon, samt ett tack till jour- och katthemmet.
Jag har det bra, jag!
Kattpussar Ozzy! 9 januari 2008

Hej!
Ville bara skicka en hälsning till er från Gusten Och Baloo som jag hämtade hos er i sept-05.
Det var då två väldigt rädda och försiktiga katter som har visat sej vara riktiga kelgrisar, som älskar att vara ute och jaga men tillbringar gärna nån timme eller två i mitt knä om möjligheten ges.
Ville bara berätta att vi funnit varandra till 100 %. Tack för att ni tog hand om dom en gång i tiden så att jag kunde få dom!
Hälsningar Ann-Cathrine Eriksson, Viker, Gyttorp, utanför Nora, 5 januari 2008

Katternas hälsningar från 2007

Katternas hälsningar från 2006