Om vi någonsin skulle kora katthemmets kung så har Mezzo ingen konkurrens. På stadiga röd-vita tassar patrullerar den ca 5-åriga kattkillen sitt ”rike” i form av katthemmet, dag som natt. Han är de skygga kattflickornas hjälte och beundras av inte mindre än tre av dem, som söker sig till hans sida så fort tillfälle ges. Om populariteten stör honom visar han det aldrig, utan verkar snarare uppskatta den. Han värnar om sina flickor, pjurrar uppmuntrande och låter dem sno sig runt honom i timmar. De får till och med störa när han äter, det tycker han om!
Han tar det mesta med ro nu när hans liv som vildkatt är över. Utekatt vill han inte bli igen, utan ser nog fram emot att tillbringa livet inomhus. I lugn och ro sover han på soffan med alla fyra benen i vädret eller så har han knölat ner sig i en alldeles för liten korg någonstans, man hittar honom genom att följa ljudet av svaga snarkningar!
Att bli buren är ingen höjdare (det är läskigt att flyga, men vi tränar!), men att bli kliad under hakan, ja i hela ansiktet för den delen, eller klappad hårt över ryggen är skönare än han är beredd att erkänna. Hastiga rörelser kan fortfarande uppfattas som otäcka, men nu för tiden får man bara en förebrående blick som säger ”Varför gör du sådär för, det gillar jag inte”. Han kan peta lite på en med tassen eller nafsa försiktigt om han är missnöjd med något, men aldrig att han blir hårdhänt. Han fungerar helt okej med barn, bara de inte är för påflugna, utan förstår när han vill vara ifred.
När det vankas mat, i vilken form det än må vara är han snart där och ska ha sin portion, även om det nu blir så att han delar den med någon av sina flickor. Det syns på honom att mat är en favorit, han är en bastant kille, långt ifrån tjock, men precis så stor och fin som en Mezzo ska vara.
Eftersom Mezzo inte vill vara en ensamkatt så kanske du kan tänka dig att adoptera någon av ”hans flickor” också?
Miss Freja
...är en försiktig men snäll kattflicka som trivs bra i sällskap av andra katter. Hon tar inte så mycket plats, men man kan inte låta bli att lägga märket till denna söta 3-åriga flicka. Hon kan vara skygg av sig så hon önskar sig gärna ett lugnt hem, fast det gör inget om det finns lugna snälla barn att umgås med.
Hon kommer framsmygande när hon tycker att man verkar syssla med något av intresse, håller sig litet på avstånd, men åååh vad nyfiken hon kan vara. Ibland när man sitter nere på katthemmet får man känslan av att vara tittad på, och om man försiktigt tittar sig omkring sitter hon ofta någonstans och iakttar vad man gör. Då och då vill hon ha lite uppmärksamhet, och kommer då smygandes med svansen i vädret, och när man då pratar med henne böjer undan huvudet lite och blinkar, och kommer fram och stryker sig försiktigt, och vill bli klappad och kliad. Blyg och försiktig, men underbar och jättego när hon litar på en!När hon ligger i ”sin” fåtölj och man kommer fram för att kela med henne sträcker hon lite på sig, och viker sen in huvudet i dynan med öronen bakåt – för säkerhets skull! Men oj så mysigt och skönt det är att bli klappas och kliad, över hela ryggen och rumpan, i nacken och under hakan!
Att leka med snören är en annan favorit och försiktigt (eller i full fart) tassar hon efter ett snöre som dras över golvet. Jättekul! Och tar man fram laserpekaren kommer vilddjuret i Freja fram och hon far runt som en tok på golvet!
En bedårande kattjej!
Semlan
...är ett riktigt charmtroll, varje gång man kommer ner till katthemmet är hon framme vid dörren och hälsar en välkommen. Är man själv och det är tomt när man kommer kan man till och med välkomnas med ett litet mjam och en menande blick på de nästan tomma matskålarna.
Hon är försiktigt med människor hon inte känner och då kan hon dra sig undan lite. Även när det blir för mycket folk tar hon sin tillflykt till en trygg plats. Men tro inte att hon bara gömmer sig! När hon vet att du är hennes vän får du både klappa och kela. Bara man tar allt i hennes takt och verkligen lär sig hennes speciella signaler. Hon talar väldigt mycket med sina blickar, och med smååå små signaler och rörelser visar hon om hon vill kela eller inte. Vill hon det är hon alldeles underbar! Hon har en underbart mjuk päls, och hon är så jättesöt som bara en Semla kan vara när hon kelar, stångas och stryker sig!
I sitt nya hem vill hon gärna ha en lugn och snäll kattpojke - allra helst en bruntabby-pojke, säger hon. Fast vilken snäll kattpojke som helst kan nog fånga hennes hjärta, bara han är snäll och låter henne kela och sova med honom.
Kattungar är inte särskilt populära, de är så jobbiga, men någon att leka med är inte fel. Hon kan busa med det mesta på egen tass, snören, bollar eller kanske pricken från laserpekaren. Så fort man tar fram snöret eller framförallt laserpakaren blir hon helvild! Men snyggt fotarbete och snabba och smidiga rörelser far hon runt som en tok efter den lilla pricken!God mat är alltid trevligt, ty detta är en riktigt iten godisråtta! Tar man fram något ätbart är hon framme direkt och tigger, det är nästan så hon skulle kunna klättra på en för att få smaka! Favoriten är såklart människomat(!), oj vad det är gott! Allt från resterna av en vindruvsklase till lasangerester ska provsmakas.
Semlan kan dessutom vara väldigt bestämd och envis av sig, får hon inte som hon vill går hon sin väg med en knyck på svansen som säger ”Vi kan prata igen när du bestämt dig för att göra som jag vill”. Fast mutor i form av god mat kan självklart förändra situationen.
Semlan är en väldigt speciell tjej, och när man lärt känna henne vill man aldrig släppa iväg henne! Verkligen underbar och ursöt, och väldigt charmig på sitt eget envisa sätt. Men vad kan man vänta sig av en sköldpaddsfärgad katt? Denna dam är verkligen en typisk "sköldpadda"!
Milva
...är fortfarande väldigt försiktig när det gäller människor. Visst kan man klappa henne, men det måste ske på hennes villkor. Hon har ännu inte riktigt erkänt hur skönt det kan vara att bli gosad med.
Eftersom hon är helt döv händer det att hon inte märker att man kommer fram till henne. I början sprang hon iväg en bra bit, men nu rycker hon bara till och verkar fundera på var man kom ifrån, eftersom hon inte märkte något.
Hon är otroligt vacker! Färgen svartsilversköldpaddstabby räcker inte för att beskriva hennes speciella utseende! Och även om hon saknar sin svans ger det nästan henne ett ännu charmigare utseende. Den har hon för vana att försöka få tag i, då flänger hon runt, runt och försöker nå sin lilla stump!Milva behöver ett hem där det finns gott om förståelse och tid. Ett hem där det finns människor som kan lära sig prata med henne utan ljud. Även om hon kanske aldrig blir en knäkatt så trivs hon utmärkt med att undersöka både nya och gamla platser, leka för sig själv med en boll eller jaga det som är kvar av hennes svans.
Och oj, vad hon kan prata! Mezzo som är hennes stora favorit hälsas med höga pjurranden och mjam, då hon inte hör sig själv så kan hon nästan gå till överdrift i sin iver utrycka sin kärlek. Och spinner, det gör hon också, så fort man får chansen att klappa och klia så vibrerar hela den lilla kroppen av glädje och välbehag. Hon vill lita på människor och lär hon sig att göra det kommer hon bli en ännu underbarare katt än hon redan är!
Kom till katthemmet för att hälsa på dem!
De tar emot besökare på onsdagar mellan 17 och 19, och på söndagar mellan 13 och 16, eller efter överenskommelse med personalen genom att maila info@orebrokatthem.com